Direktlänk till inlägg 12 juli 2012
Jag har en bror som fyller nio år i november.
Han var fem år när han fick diagnosen Aspergers Syndrom.
Han är speciell. Han har aldrig passat som liten. När han var två år älskade han knappar och liknade. Han kunde läsa innan han var tre år fyllda. Idag är han bättre på engelska än mig och skulle kunna få extrajobb som miniräknare. Men han kan fortfarande inte avgöra om någon skämtar eller seriös.
Genom hela min barndom har det varit så, att så fort pappa försökte knasa sig och sjöng Pippi Långstrump-sången i fel melodi började han vråla. Han klarade inte av att det var fel. Alltså har vi aldrig kunnat skämta utan att ha tal för Joel en halvtimme om att vi inte är seriösa. Det är något som har skadat mig otroligt mycket.
Jag hatar inte Joel, jag hatar Aspergers Syndrom.
Ska nog bli lite aktiv här igen. Tänkte gå en promenad vid 19-tiden ikväll och fota lite. Måste även till mormor och hämta sladd och kamera. Nej vänta.. Jag måste nog dit först med tanke på att jag behöver kameran.. x)
If you haven't read Harry Potter: You wouldn’t know who Peeves was. You wouldn’t know how the Weasley Twins made WWW coming from a poor family.You wouldn’t know about Dumbledore and Grindelwald.You wouldn’t know much abou...
Det finns stunder då jag bara sitter och fangirlar över hur fin HarryPotter-fandomen är. För fin är den. Finast i hela världen. Speciellt vi människor på Mugglis. Mugglismänniskor alltså. Underbara hela bunten och så kärleksfulla och fina oc...